Kallavere on koht, kus tekkivad emotsioonid ja mõtted.

Dagens Rootsi-Kallavere by gränsar från väst med Maardu stad, från nord med Saviranna by och från öst med Ülgase by. De första skriftliga uppgifterna om området och dess invånare står i en dansk krönika från år 1241. Dåtidens Rootsi-Kallavere låg en liten bit söderut, där Rootsi-Kallavere ligger idag var det då en annan by som hette Lillevere. Redan 1522 finns det dokumentation om Rootsi-Kallavere istället för Lillevere. I början av 1700-talet växte Kureküla by fram mellan Rootsi-Kallavere by och Ülgase herrgård. De två byarna Rootsi-Kallavere och Kureküla har vuxit ihop och bildar tillsammans dagens Rootsi-Kallavere by.

Kyrka och herrgård var i långa perioder de styrande krafterna i områdets utveckling. Kyrkoherden Lopenove från Jõelähtme (1863 – 1895) var känd för sitt utbildningsarbete och under svåra tider med hunger ordnade han arbete för folk, det byggdes bland annat stenmurar. I liknande situation idag söker vi EU pengar, för att vi har arbetslöshet inom jordbruket. En del av stenmurarna som byggdes mellan Maardu och Ülgase herrgårdar, finns kvar än idag och gränsar emot Rootsi-Kallavere och Ülgase byar.

Külatee Vanapere aia ääres 70-dad.

Külatee Vanapere aia ääres 70-dad.

Rootsi-Kallavere by har haft bättre och sämre dagar, men säkerligen de värsta när pesten kom.

Vid slutet av 1600-talet (1695 – 1697) var det dåliga skördar, med hunger som följd. I Livland dog 20 % av befolkningen av hunger (70 000 människor). År 1700 började Nordiska kriget. Ryska imperiet växte. År 1710 kom pesten till Livland och krävde många offer bland dem som hade överlevt hungern och kriget. I Maardu herrgård, som Rootsi-Kallavere by hörde till, dog i pest 437 människor eller 83 % av befolkningen.

Under åren 1714 – 1733 d.v.s. under 20 år föddes i Kureküla 15 barn som hade överlevande i endast 2 gårdar. Samtidigt i Rootsi-Kallavere by föddes 16 barn i endast två gårdar med överlevande. Nytt folk flyttade hit från när och fjärran och livet fortsatte. Det syntes väl att livet blev bättre, det fanns barn och skola. 1736 var det 18 barn från Rootsi-Kallavere och Kureküla som gick i skolan. Som lärare hade de unga Otsa Peeters son Hans. Otsa gård heter idag Vanapere gård. !00 år senare, 1834 bodde i Rootsi-Kallavere by och Kureküla ihop 179 människor. 1939 bodde enligt jordbruksberäkningar i byns nuvarande område 76 människor. År 2010 står det 85 människor inskrivna i Rootsi-Kallavere by och förutom dem bor här ett stort antal människor som är inskrivna någon annanstans. Det byggs nya hus här idag och med det kommer byns befolkning att få en betydande tillväxt.

Tudramae kiviaiatee

Tudramae kiviaiatee

I början av 1950-talet byggs Maardu stad på dåtidens kolchos marker som tidigare tillhörde gårdarna i byn. Bredvid alla negativa effekter har vi också fått några positiva, stadens fördelar i form av närhet till skola, affärer, läkarvård, apotek, transport o.s.v.

Byns namn och plats förändras. Förutom formella förändringar är det förändringar i innehållet som är ännu viktigare. Byn har genom tiderna varit ett jordbrukssamhälle. Under herrgårdarnas tid hade vi livegna slavar (till slutet av 1800-talet) senare var det fria bönder som hyrde mark. Patroner och herrgårdstjänare bodde på herrgården. Tiden när slavar fick köpa sig till fria bönder (slutet av 1800-talet till 1949) är idealiserad. I byn bodde bönder med familjer, drängar och pigor samt hantverkare. I kolchos tidens by bodde kolchosarbetare och vanliga arbetare som jobbade med något annat.

Dagens by ser vi alla med våra egna ögon. Idag finns ingen produktion eller arbete med jordbruk. Byn är plats att bo i för pensionärer eller yngre invånare som jobbar någon annanstans.
Rootsi-Kallavere by lever och utvecklas idag lite annorlunda än det var tidigare och säkert blir framtiden något helt olikt.

Kõik õigused kaitstud © 2021 MTÜ Rootsi-Kallavere Küla Selts