![\"K\u00fclatee](\"http:\/\/rkk.ee\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/Vanap_08-aia-tagant.jpg\")
K\u00fclatee Vanapere aia \u00e4\u00e4res 70-dad.<\/p><\/div>\n
Rootsi-Kallavere by har haft b\u00e4ttre och s\u00e4mre dagar, men s\u00e4kerligen de v\u00e4rsta n\u00e4r pesten kom.<\/p>\n
Vid slutet av 1600-talet (1695 \u2013 1697) var det d\u00e5liga sk\u00f6rdar, med hunger som f\u00f6ljd. I Livland dog 20 % av befolkningen av hunger (70 000 m\u00e4nniskor). \u00c5r 1700 b\u00f6rjade Nordiska kriget. Ryska imperiet v\u00e4xte. \u00c5r 1710 kom pesten till Livland och kr\u00e4vde m\u00e5nga offer bland dem som hade \u00f6verlevt hungern och kriget. I Maardu herrg\u00e5rd, som Rootsi-Kallavere by h\u00f6rde till, dog i pest 437 m\u00e4nniskor eller 83 % av befolkningen.<\/p>\n
Under \u00e5ren 1714 \u2013 1733 d.v.s. under 20 \u00e5r f\u00f6ddes i Kurek\u00fcla 15 barn som hade \u00f6verlevande i endast 2 g\u00e5rdar. Samtidigt i Rootsi-Kallavere by f\u00f6ddes 16 barn i endast tv\u00e5 g\u00e5rdar med \u00f6verlevande. Nytt folk flyttade hit fr\u00e5n n\u00e4r och fj\u00e4rran och livet fortsatte. Det syntes v\u00e4l att livet blev b\u00e4ttre, det fanns barn och skola. 1736 var det 18 barn fr\u00e5n Rootsi-Kallavere och Kurek\u00fcla som gick i skolan. Som l\u00e4rare hade de unga Otsa Peeters son Hans. Otsa g\u00e5rd heter idag Vanapere g\u00e5rd. !00 \u00e5r senare, 1834 bodde i Rootsi-Kallavere by och Kurek\u00fcla ihop 179 m\u00e4nniskor. 1939 bodde enligt jordbruksber\u00e4kningar i byns nuvarande omr\u00e5de 76 m\u00e4nniskor. \u00c5r 2010 st\u00e5r det 85 m\u00e4nniskor inskrivna i Rootsi-Kallavere by och f\u00f6rutom dem bor h\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor som \u00e4r inskrivna n\u00e5gon annanstans. Det byggs nya hus h\u00e4r idag och med det kommer byns befolkning att f\u00e5 en betydande tillv\u00e4xt.<\/p>\n
![\"Tudramae](\"http:\/\/rkk.ee\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/Tudr_kiviaiatee.jpg\")
Tudramae kiviaiatee<\/p><\/div>\n
I b\u00f6rjan av 1950-talet byggs Maardu stad p\u00e5 d\u00e5tidens kolchos marker som tidigare tillh\u00f6rde g\u00e5rdarna i byn. Bredvid alla negativa effekter har vi ocks\u00e5 f\u00e5tt n\u00e5gra positiva, stadens f\u00f6rdelar i form av n\u00e4rhet till skola, aff\u00e4rer, l\u00e4karv\u00e5rd, apotek, transport o.s.v.<\/p>\n
Byns namn och plats f\u00f6r\u00e4ndras. F\u00f6rutom formella f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r det f\u00f6r\u00e4ndringar i inneh\u00e5llet som \u00e4r \u00e4nnu viktigare. Byn har genom tiderna varit ett jordbrukssamh\u00e4lle. Under herrg\u00e5rdarnas tid hade vi livegna slavar (till slutet av 1800-talet) senare var det fria b\u00f6nder som hyrde mark. Patroner och herrg\u00e5rdstj\u00e4nare bodde p\u00e5 herrg\u00e5rden. Tiden n\u00e4r slavar fick k\u00f6pa sig till fria b\u00f6nder (slutet av 1800-talet till 1949) \u00e4r idealiserad. I byn bodde b\u00f6nder med familjer, dr\u00e4ngar och pigor samt hantverkare. I kolchos tidens by bodde kolchosarbetare och vanliga arbetare som jobbade med n\u00e5got annat.<\/p>\n
Dagens by ser vi alla med v\u00e5ra egna \u00f6gon. Idag finns ingen produktion eller arbete med jordbruk. Byn \u00e4r plats att bo i f\u00f6r pension\u00e4rer eller yngre inv\u00e5nare som jobbar n\u00e5gon annanstans.
\nRootsi-Kallavere by lever och utvecklas idag lite annorlunda \u00e4n det var tidigare och s\u00e4kert blir framtiden n\u00e5got helt olikt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Dagens Rootsi-Kallavere by gr\u00e4nsar fr\u00e5n v\u00e4st med Maardu stad, fr\u00e5n nord med Saviranna by och fr\u00e5n \u00f6st med \u00dclgase by. De f\u00f6rsta skriftliga uppgifterna om omr\u00e5det och dess inv\u00e5nare st\u00e5r i en dansk kr\u00f6nika fr\u00e5n \u00e5r 1241. D\u00e5tidens Rootsi-Kallavere l\u00e5g en liten bit s\u00f6derut, d\u00e4r Rootsi-Kallavere ligger idag var det d\u00e5 en annan by som hette Lillevere. Redan 1522 finns det dokumentation om Rootsi-Kallavere ist\u00e4llet f\u00f6r Lillevere. I b\u00f6rjan av 1700-talet v\u00e4xte Kurek\u00fcla by fram mellan Rootsi-Kallavere by och \u00dclgase herrg\u00e5rd. De tv\u00e5 byarna Rootsi-Kallavere och Kurek\u00fcla har vuxit ihop och bildar tillsammans dagens Rootsi-Kallavere by. Kyrka och herrg\u00e5rd var i l\u00e5nga perioder de styrande krafterna i omr\u00e5dets utveckling. Kyrkoherden Lopenove fr\u00e5n J\u00f5el\u00e4htme (1863 \u2013 1895) var k\u00e4nd f\u00f6r sitt utbildningsarbete och under sv\u00e5ra tider med hunger ordnade han arbete f\u00f6r folk, det byggdes bland annat stenmurar. I liknande situation idag s\u00f6ker vi EU pengar, f\u00f6r att vi har arbetsl\u00f6shet inom jordbruket. En del av stenmurarna som byggdes mellan Maardu och \u00dclgase herrg\u00e5rdar, finns kvar \u00e4n idag och gr\u00e4nsar emot Rootsi-Kallavere och \u00dclgase byar. Rootsi-Kallavere by har haft b\u00e4ttre och s\u00e4mre dagar, men s\u00e4kerligen de v\u00e4rsta n\u00e4r pesten kom. Vid slutet av 1600-talet (1695 \u2013 1697) var det d\u00e5liga sk\u00f6rdar, med hunger som f\u00f6ljd. I Livland dog 20 % av befolkningen av hunger (70 000 m\u00e4nniskor). \u00c5r 1700 b\u00f6rjade Nordiska kriget. Ryska imperiet v\u00e4xte. \u00c5r 1710 kom pesten till Livland och kr\u00e4vde m\u00e5nga offer bland dem som hade \u00f6verlevt hungern och kriget. I Maardu herrg\u00e5rd, som Rootsi-Kallavere by h\u00f6rde till, dog i pest 437 m\u00e4nniskor eller 83 % av befolkningen. Under \u00e5ren 1714 \u2013 1733 d.v.s. under 20 \u00e5r f\u00f6ddes i Kurek\u00fcla 15 barn som hade \u00f6verlevande i endast 2 g\u00e5rdar. Samtidigt i Rootsi-Kallavere by f\u00f6ddes 16 barn i endast tv\u00e5 g\u00e5rdar med \u00f6verlevande. Nytt folk flyttade hit fr\u00e5n n\u00e4r och fj\u00e4rran och livet fortsatte. Det syntes v\u00e4l att livet blev b\u00e4ttre, det fanns barn och skola. 1736 var det 18 barn fr\u00e5n Rootsi-Kallavere och Kurek\u00fcla som gick i skolan. Som l\u00e4rare hade de unga Otsa Peeters son Hans. Otsa g\u00e5rd heter idag Vanapere g\u00e5rd. !00 \u00e5r senare, 1834 bodde i Rootsi-Kallavere by och Kurek\u00fcla ihop 179 m\u00e4nniskor. 1939 bodde enligt jordbruksber\u00e4kningar i byns nuvarande omr\u00e5de 76 m\u00e4nniskor. \u00c5r 2010 st\u00e5r det 85 m\u00e4nniskor inskrivna i Rootsi-Kallavere by och f\u00f6rutom dem bor h\u00e4r ett stort antal m\u00e4nniskor som \u00e4r inskrivna n\u00e5gon annanstans. Det byggs nya hus h\u00e4r idag och med det kommer byns befolkning att f\u00e5 en betydande tillv\u00e4xt. I b\u00f6rjan av 1950-talet byggs Maardu stad p\u00e5 d\u00e5tidens kolchos marker som tidigare tillh\u00f6rde g\u00e5rdarna i byn. Bredvid alla negativa effekter har vi ocks\u00e5 f\u00e5tt n\u00e5gra positiva, stadens f\u00f6rdelar i form av n\u00e4rhet till skola, aff\u00e4rer, l\u00e4karv\u00e5rd, apotek, transport o.s.v. Byns namn och plats f\u00f6r\u00e4ndras. F\u00f6rutom formella f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r det f\u00f6r\u00e4ndringar i inneh\u00e5llet som \u00e4r \u00e4nnu viktigare. Byn har genom tiderna varit ett jordbrukssamh\u00e4lle. Under herrg\u00e5rdarnas tid hade vi livegna slavar (till slutet av 1800-talet) senare var det fria b\u00f6nder som hyrde mark. Patroner och herrg\u00e5rdstj\u00e4nare bodde p\u00e5 herrg\u00e5rden. Tiden n\u00e4r slavar fick k\u00f6pa sig till fria b\u00f6nder (slutet av 1800-talet till 1949) \u00e4r idealiserad. I byn bodde b\u00f6nder med familjer, […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2290,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_price":"","_stock":"","_tribe_ticket_header":"","_tribe_default_ticket_provider":"","_tribe_ticket_capacity":"0","_ticket_start_date":"","_ticket_end_date":"","_tribe_ticket_show_description":"","_tribe_ticket_show_not_going":false,"_tribe_ticket_use_global_stock":"","_tribe_ticket_global_stock_level":"","_global_stock_mode":"","_global_stock_cap":"","_tribe_rsvp_for_event":"","_tribe_ticket_going_count":"","_tribe_ticket_not_going_count":"","_tribe_tickets_list":"[]","_tribe_ticket_has_attendee_info_fields":false,"footnotes":""},"class_list":["post-2278","page","type-page","status-publish","hentry"],"ticketed":false,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/rkk.ee\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2278","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/rkk.ee\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/rkk.ee\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rkk.ee\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rkk.ee\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2278"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/rkk.ee\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2278\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2386,"href":"https:\/\/rkk.ee\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2278\/revisions\/2386"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rkk.ee\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2290"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/rkk.ee\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2278"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}